Westerbottens Sötmjölkost
1892 publicerade mejerikonsulenten i Westerbottens Län, J. Cowan-Nyberg, en bok om "Om tillverkning af Westerbottens Sötmjölksost jämte normalritningar och virkesförslag m. m. till ost-mejerier". Boken utgavs på uppdrag av Westerbottens Läns Landsting.
Författaren skriver i
förordet: "Ändamålet med denna
lilla bok är att någon mån söka bidraga till
producerande af en god och mera likartad
sötmjölksost vid mejerierna inom länet samt vidare
att vid anläggning af nya mejerier påpeka, hvad som
dervid bör iakttagas, för att lokaler m. m. skola
motsvara de fordringar, osten på dessa uppställer
och sålunda förekomma de förluster, som ofta drabba
mejeriegarne till följd af bristande insigt
häruti."
Cowan-Nyberg avslutar förordet med följande ord: "Kan densamma i någon mån bidraga till uppnåendet af det stora målet: förbättrandet af qvaliteten hos våra mejeriprodukter så är ändamålet dermed vunnet.
Boken består av två delar. Den "Första afdelningen" handlar om hur man tillverkar Westerbottens Sötmjölksost och hur man sköter mejeriet. Den "Andra afdelningen" hur man planera, bygger och inreder mejeriet samt vilka inventarier man skall ha för att tillverka ost. Man kan imponeras av den nästan encyklopediska lärdom som mejerikonsulenter hade förr. De kunde praktiskt tagit allting.
Stor omsorg ägnas åt hur Westerbottens Sötmjölksost skall tillverkas. Det finns även en beskrivning av de vanligaste ostfelen samt hur de skall åtgärdas.
De finns många äldre konsumenter som minns att det tidigare var vanligt med kryddost i butikerna, men att det numera (2005) bara finns ett par sådan produkter att köpa. Det har sin förklaring i den kvalitet på mjölken som mejerierna förut tog emot. J. Cowan-Nyberg beskriver varför detta redan för mer än 100 år sedan ledde till att mejeriet tillverkade kryddost.
"Tillverkning af kryddost är särskildt att rekommendera under de tider af året, då de flesta korna äro stadda i afsining, under öfvergången från vinter- till sommarutfordring och tvärt om samt under dagar, då ostmassan af en eller annan anledning är syrlig eller på annat sätt felaktig, ty den mer eller mindre felaktiga smak, som af dessa orsaker meddelas osten, förnimmes mindre vid en tillsats av kryddor."
Kryddorna, nejlika och kummin, kunde därigenom enkelt förhindra eller minska en dålig smak som kunde uppstå på grund av för dålig mjölkkvalitet. Fram till en bit in på 1960-talet behövde man göra så. Numera är tillsatsen av kryddor endast en smakförhöjare.
1892 publicerade mejerikonsulenten i Westerbottens Län, J. Cowan-Nyberg, en bok om "Om tillverkning af Westerbottens Sötmjölksost jämte normalritningar och virkesförslag m. m. till ost-mejerier". Boken utgavs på uppdrag av Westerbottens Läns Landsting.
Cowan-Nyberg avslutar förordet med följande ord: "Kan densamma i någon mån bidraga till uppnåendet af det stora målet: förbättrandet af qvaliteten hos våra mejeriprodukter så är ändamålet dermed vunnet.
Boken består av två delar. Den "Första afdelningen" handlar om hur man tillverkar Westerbottens Sötmjölksost och hur man sköter mejeriet. Den "Andra afdelningen" hur man planera, bygger och inreder mejeriet samt vilka inventarier man skall ha för att tillverka ost. Man kan imponeras av den nästan encyklopediska lärdom som mejerikonsulenter hade förr. De kunde praktiskt tagit allting.
Stor omsorg ägnas åt hur Westerbottens Sötmjölksost skall tillverkas. Det finns även en beskrivning av de vanligaste ostfelen samt hur de skall åtgärdas.
De finns många äldre konsumenter som minns att det tidigare var vanligt med kryddost i butikerna, men att det numera (2005) bara finns ett par sådan produkter att köpa. Det har sin förklaring i den kvalitet på mjölken som mejerierna förut tog emot. J. Cowan-Nyberg beskriver varför detta redan för mer än 100 år sedan ledde till att mejeriet tillverkade kryddost.
"Tillverkning af kryddost är särskildt att rekommendera under de tider af året, då de flesta korna äro stadda i afsining, under öfvergången från vinter- till sommarutfordring och tvärt om samt under dagar, då ostmassan af en eller annan anledning är syrlig eller på annat sätt felaktig, ty den mer eller mindre felaktiga smak, som af dessa orsaker meddelas osten, förnimmes mindre vid en tillsats av kryddor."
Kryddorna, nejlika och kummin, kunde därigenom enkelt förhindra eller minska en dålig smak som kunde uppstå på grund av för dålig mjölkkvalitet. Fram till en bit in på 1960-talet behövde man göra så. Numera är tillsatsen av kryddor endast en smakförhöjare.